Veckoreflektion 7

Den här veckan har vi bland annat haft litteraturseminarium kring ”det kreativa ögat”. Främsta fokuset under större delen av seminariet var väl den metod för bildanalys som Gert Z Nordström redogör för. Där man talar om konnotativa och denotativa betydelser samt sändar-, mottagar-, inre och yttre kontext och analyserar utifrån dessa. Visst fokus låg även på den i boken något vagare beskrivna metoden av Panofsky som jag i ärlighetens namn inte fick något större grepp om varken utifrån litteraturen eller seminariet – men vilket kan vara värt att fördjupa sig i. Vi fick lov att gå ut och utforska världen utifrån de bilder vi såg på gatorna och välja en som vi skulle analysera. Vi valde en filmposter för Disneys nya Askungen-film som är bioaktuell nu. Vi valde den bland annat för att då askungen är en välkänd saga/koncept/idé är en mycket enkel bild fullproppad med konnotativa betydelser.

Diskussionerna var väldigt dynamiska och rörde sig mellan genus, målgrupper, syftet bakom bildens enkelhet, igenkänningsfaktorn, paralleller till Disneys tecknade version, kanoniseringen av denna med verktyg som färgskala och Askungens utseende. Vi försökte även diskutera bilden utan de färdiga associationerna som vi får från filmtiteln men det var svårt, kanske för att askungen är ett för många djupt rotat koncept som nästan blir en basnivå för en del av våra erfarenheter. När diskussionen fördes i helklass var det en del som inte höll med om att idén om Askungen är så väldigt bekant utan att det endast fast en vag kännedom om sagans innehåll och det hade varit spännande att höra vad de hade gjort av bilden utan kontext. Många känner ju till att bröderna Grimms version av sagan är betydligt mörkare än de versioner vi ser i barnfilmer och egentligen är det en skruvad historia med klassresa som tema där en flicka som föds in i en hyfsat privilegierad samhällsgrupp om jag inte minns fel och när hennes far dör och hennes styvmor tar över tvingar hon ner i stånden och blir en fattig tjänare som då egentligen är ”fin” då eftersom inte är född till att bli tjänare så hon ”förtjänar” inte att vara där till skillnad från de som faktiskt föddes in i tjänar-rollen. Ytterligare är hon faktiskt vacker vilket är en dygd som slutligen gör att hon raggar till sig en prins och klättrar så långt upp i klasstrappan man kan (som kvinna då).

En oerhört passiv protagonist när det enda hon gör egentligen är att sätta på sin en fin klänning Det var länge sedan jag läste historian och jag kan ha brister i mitt resonemang i det här men de går inte att förneka att det är en oerhört problematisk historia att göra barnfilm av. På så vis blir ju en enkel bild som denna väldigt laddad. För mig laddad med en hel del förakt åt det oerhört förlegade glorifierandet av att gifta sig rikt och mot status och för andra säkert – varma fluffiga barndomsminnen om från en tid där man trodde att man inte behövde göra något själv utan allting skulle bli bra ändå. Så länge man hittade en prins.

Det var hur som helst väldigt roligt att gå in lite på bildanalys eftersom det är något som jag måste jobba med för att få upp en känsla för. För att avgränsa mig ibland för att inte svärma ut helt brukar jag försöka tänka kring hur många decimaler ger bilden? Utifrån vad jag vet om sändarkontext och detaljrikedom hur mycket mening tror jag att sändaren gör anspråk på? Det är jättesvårt och ett hantverk inte minst. Därför är det viktigt att man övar för om man svävar ut för mycket inför elever tror jag att man kan tappa lite trovärdighet. I vissa sammanhang kan det såklart också vara bra att inte lägga band på sig. Att bara låta kreativiteten flöda och ta sig riktigt långt in i ett verk och i sina egna minnen, erfarenheter och associationer.