Under
föreläsningen/seminariet kring konstteori och samtidskonst fick vi tillfälle
att reflektera kring huruvida konstteori som sådan över huvud taget är relevant
även i hänsyn till bildämnet. Är det meningsfullt att syssla med? En del tyckte,
som jag förstod det, att det verkade krångligt att tillämpa konstteori i
klassrummet. Då avsåg man väl kanske främst visserligen övningar där man anslöt
sig till vissa riktningar inom konstteorin och försökte skapa enligt dessa –
eller något sådant. Själv är jag mer inne på ett spår som säger att vi inte
riktigt kan tala om bild som ett helt ämne utan att räkna in konstteori. Utan
någon form av konstteori kan vi inte diskutera en bilds mening och uttryck
(vilket jag vill minnas finns i läroplanen – inte för att den är Gud men ändå).
Så fort vi ansluter oss till uppfattningen att en bild över huvud taget säger
någon har vi trillat in på konstteori och säger någon därtill att ett verks
tidsmässiga och sociala kontext snarare än en konstnärs intention – där har vi
Foucault. Sådant tycker jag är högst värdefullt att ha koll på som lärare.
Därtill är det viktigt att studera olika sätt att se på konst som lärare då du
ska hantera olika syn på konst och därför bör öra vad du kan för att kunna ge
fler perspektiv än dina egna – eller de som finns tillgängliga i din livsvärld.
I studierna av konstteori tvingas man även ihop med olika exempel på konst och
det är också något som är viktigt att ha i sin repertoar som lärare. Detta är
något jag själv är mycket medveten om att jag behöver botanisera mer i. Jag
vill minnas att det rådde viss förvirring angående gränsen mellan konstteori
och konsthistoria som troligen främst berodde på att man gärna tar in exempel
när man försöker beskriva konstteori.
Vidare fick vi under
seminariedelen fick vi sitta i grupper då vi ena stunden skulle försvara och
andra ifrågasätta olika verks plats i i bildklassrum. Dessa rollspelsövningar
kan jag tycka är ett nödvändigt ont ibland då jag inte är den som jublar då
någon yttrar ordet rollspel. Jag tycker att även om jag inte känner mig säker
på att man faktiskt lär sig hantera en verklig situation med motstridiga elever
så synliggörs ens egen åsikt mycket tydligt och man kan känna starkare för
något än man tror när man verkligen konfronterats. På så sätt tror jag att det
kan vara väldigt bra.
Jag tycker överlag att
konstteoridagen bidrog till mycket intressanta diskussioner och jag tycker att
Cynthia Freelands bok är en fantastisk introduktion till konstteori och är
rolig, lättläst omfattande och bidrar med roliga små fakta. Den hänvisar till kända
verk som man känner till men inte har någon större kännedom om och bidrar till viss
fördjupning kring dessa. Jag som inte anser mig vara speciellt allmänbildad
inom konst känner mig ändå relativt upplyst efter att ha läst den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar