Jag var villrådig inför
bokaspekten av kulturorienteringen då jag har extremt mycket jag är intresserad
av och känner lite så att – VAR ska jag börja. Jag måste verkligen ta tag i min
okunnighet för att kunna bli allmänbildad inom konsten. Slutligen bestämde jag
mig för att ta något jag kände igen men inte visste så mycket om. Hans Viksten
är ett namn jag känner igen men på en mycket grundläggande nivå så till vida
att jag nickar med om någon pratar och hoppas att ingen frågar om ens
synpunkter på något specifikt. Finns så klart mängder med konstnärer jag inte
vet något om men svenska konstnärer är ett helt fält av ”nicka-med-namn” för
mig så jag tänkte – jag måste börja någonstans så jag började med den jag
hittade först.
Livsmålaren Biografisk
del – Desy Kallberg Viksten, Analytisk text- Cristina Karlstam Kommentarer –
Hans och Desy Viksten
Beskvriver kort hans
livshistoria utifrån olika roller han haft i sitt liv t.ex. författare, luffare,
kärleken, galning, skapare, professor som sedan tar oss och honom till slutet –
strupcancern som tog honom till sist. Boken innehåller vackra metaforer och
snygga stilistiska grepp som beskriver hur Viksten t.ex. ”målar musik och spela
tavlor”. Allt detta kokar ihop till någon slags information som kan hjälpa en
att förstå hans konst och inre livsvärld. Eller snarare förslag på hur man kan
tolka hans konst kanske. Författaren menar också på att han som person är väldigt
närvarande i sin konst. Kanske är det därför man anser det vara relevant att göra
denhär boken om hans person och konstnärskap. Här skildras även mycket av det Viksten
gjorde utöver måleriet så som tv-framträdanden och olika yrken han testat på
vilket kan vara relevant för hans konst men kanske ännu mer för hur man
uppfattar honom som person. Det finns väl delade meningar om huruvida det är
likamedtecken däremellan.
Efter den biografiska
delen följer ca 100 sidor med bilder av hans målningar med kommentarer, titlar
och årtal. Något jag fastnade särskilt för var hans porträtt och självporträtt
som ger väldigt mycket information om än inte så mycket i mån av skildring av
utseende. Uttrycket i många av hans tidiga tavlor känns så rena och ofiltrerade
och när man läser mer om hur han lär ha varit som person – självklara på något
vis. Går man framåt i tiden dock blir de stundvis mer naturtrogna och
stillsamma. Blir även mycket förtjust i hans ugglemotiv men det är nog mer en
personlig preferens för ugglor.
Det var väldigt spännande
att djupdyka i en människas liv och konst och med Viksten var det så mycket
betydelsefullt runtom också då det blev väldigt spännande att läsa om och märka
hur ens egen blick på verken förändrades något allteftersom man läste. Det vackra
språket med vilken boken är skriven bidrog också till känslan av att bli
inspirerad då jag också tycker om att uttrycka mig i skrift och använda språket
som konstform. Får tvinga mig själv till att göra dylika eskapader in i
konstlitteraturen oftare.
Mitt problem kan ibland
vara de med biografier över huvud taget. Kan inte sluta tänka på varför man gör
dem och vad författaren har för avsikter med dessa. Sanningsfaktorn och extra
problematiskt när man försöker skapa ett sätt att se på någons konst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar